Kan jag så kärnor för att odla ett citronträd?

Tja, för fröplantor är det generellt så att avkomman skiljer sig från moderplantan, eftersom avkomman också ärver ”faderns” genetiska material. Det innebär att ympning är den enda möjligheten att bevara olika fruktsorter, vilket naturligtvis gäller också för citroner. Ympning innebär att man ympar fast kvistar från den efterfrågade sorten på så kallade rotdonatorer, som fungerar som fundament för ympningen.

Visserligen går det ofta bra att driva upp träd från citruskärnor, men det tar oftast många år innan träden börjar bära frukt. Dessutom kan man varken vara säker på mängden frukt eller på fruktens kvalitet, eftersom ingen har testat och rapporterat om just de aktuella fröplantornas genkombination tidigare. Intressant nog händer det dock ibland att kärnsådda citrusplantor ger frukt som är av samma sort som moderplantans. Så det kan absolut löna sig att testa själv. Fröna börjar gro när de blir kalla (låt dem därför ligga i 1–5 °C i kylskåpet i 14 dagar).

Du kommer garanterat att få se citronens groddblad tränga upp genom jorden, mot ljuset. Och apropå ljus ska du helst så citruskärnorna i slutet av februari eller i början av mars, när ljuset tittar fram och dagstemperaturen börjar stiga igen. Vädret bör vara ljust och varmt och temperaturen bör ligga konstant på omkring 21–25 °C. Fröplantorna behöver en mycket ljus växtplats.

Övervintring

Som du kanske redan vet kan det vara lite knepigt att få citrusträd att klara vintern. Folk frågar ofta vad de kan göra för att träden inte ska tappa sina blad, vilket ofta händer sent på vintern – och för det mesta på grund av misskötsel.

Förstå trädet

Arten trivs bäst i tropiska och subtropiska klimat, men klarar sig också i medelhavsklimat där temperaturen kan gå ned mot nollstrecket eller strax därunder under den kalla årstiden. För skötseln betyder det att citrusträden behöver massor av ljus, både på sommaren och på vintern, precis som de skulle få i sin naturliga miljö.

Ljus och temperatur är lika viktigt, eftersom de både var för sig och tillsammans är en förutsättning för att trädens metabolism ska aktiveras – och det är just det som gör det svårt att ta hand om citrusträden under vintern. Enkelt uttryckt fungerar det så här: Ju mer ljus ett träd får (vilket sätter i gång fotosyntesen), desto varmare måste trädet bli för att uppnå en ämnesomsättningstakt som är tillräcklig. Ju mer värme ett träd får (vilket ökar ämnesomsättningstakten), desto mer ljus krävs det för att fotosyntesen ska bli tillräcklig.

Om trädet inte får tillräckligt med ljus under vintern, samtidigt som metabolismen blir för snabb på grund av att temperaturen är för hög (till exempel om växten står i ett vardagsrum, och framför allt om den är placerad bakom en gardin), omsätter trädet fler ämnen än det kan generera genom fotosyntes. Med andra ord tär det på sig självt.

Däremot är det klokt att låta växten övervintra på en mycket ljus plats där temperaturen är lite lägre (innefattar också vinterplatser som vädras med luft som inte understiger nollpunkten). Det beror på att till och med den ljusaste platsen på våra breddgrader är som ett mörkt rum om man jämför med ljusförhållandena i tropikerna, särskilt på vintern. Här kommer nu lite siffror för den som är intresserad. I februari kan man mäta upp ett ljus på 190 000 till 210 000 Lux mitt på dagen på Zanzibar. Vid samma tidpunkt var det kanske 10 000 till 15 000 Lux utomhus i Tyskland och ännu lite mindre i Sverige. Ett mycket ljust vinterviste (som ett litet växthus eller orangeri) ger ofta inte mer än 10 000 Lux. Ett normalt vinterviste (folk säger ofta någonting i stil med att de ställer sina träd i en sval korridor nära ett fönster mot norr där det är som allra ljusast) kommer bara upp i runt 1 000 Lux, och ljuset i ett vanligt vardagsrum är vanligtvis bara 500 till 800 Lux. Det hänger ihop med att att det mest bara är att hålla tummarna och hoppas på att citrusträden överlever vintern i länder som våra, eftersom det är en enorm skillnad mellan vilket ljus träden behöver och vilket ljus de verkligen får.

Tre övervintringsstrategier som har visat sig vara framgångsrika:

1: Låt trädet övervintra i ett växthus på en plantskola, eller hemma i ett litet växthus, drivhus eller orangeri.

2: Låt trädet övervintra på en ljus plats där temperaturen ligger mellan 5 and 10 °C. Vädra rummet ofta och se till att skugga trädet om varmt solljus tränger in (gäller från slutet av januari, särskilt för fönster som vetter mot söder).

3: Låt trädet övervintra på en mycket ljus plats där temperaturen ligger på omkring 16/18 till 20 °C.

Alternativ 3 är svårast, eftersom det nästan är omöjligt att åstadkomma de förhållanden som krävs. I vår del av världen har vi nämligen inte bara sämre ljusförhållanden, som konstaterat ovan, utan vi värmer dessutom oftast upp våra rum till minst 21 °C när det är kallt ute. I bästa fall har vi ett rum som sällan används eller en sval hall någonstans, som håller en temperatur på önskvärda 16 till 18 grader. Även där bör träden placeras så nära ett fönster som möjligt.

När det gäller temperatur:

Det händer också ofta att träden tappar sina blad för att de fått för mycket vatten eller för att temperaturskillnaden är för stor mellan rötterna och bladen – de trädgårdsintresserade brukar tala om ”varmt huvud och kalla fötter”, eller omvänt ”varma fötter och kallt huvud”. Det är dock sällan man tänker på varför temperaturskillnaderna uppstår. I det ena fallet värms den större delen av trädet upp tillsammans med rummet så att den når rumstemperatur, exempelvis 21 °C. Men samtidigt står trädet på ett golv som inte är varmare än 16 till 18 °C. De svalare rötterna arbetar långsammare än de varma bladen, vilket stressar trädet och får det att tappa sina blad. Botemedlet är att skilja trädets nederdel från det kalla golvet genom att placera trädet på en flyttbar ställning eller i en kruka med hjul som har tillräckligt med luft under. En annan lösning är att lägga en tjock polystyrenskiva mellan golvet och krukan, så att trädet blir isolerat mot det kalla golvet.

I det andra, motsatta, fallet står trädet kanske på ett golv med golvvärme, så att rötterna värms upp till 20 till 28 °C samtidigt som kronan har en temperatur på bara 18 till 22 °C. Eftersom rötterna då är mer aktiva än bladen blir trädet stressat och det fäller sina blad.

Ju bättre du förstår citrusträden och hur du kan påverka dem under övervintringsfasen, desto bättre kan du hantera hela situationen. Du har då redskapen för att hitta fram till den övervintringsstrategi som passar förhållandena i just ditt hem bäst. Och du kan agera snabbare och sätta in andra åtgärder om du skulle stöta på problem.

Rätt förhållande mellan ljus och temperatur jämfört med rätt gödsling och vattning:

Gödsla inte mellan september och februari. Om växten övervintrar på en kall plats (alternativ 2 ovan) ska du inte tillsätta någon näring mellan september och mars. Tillsätt extra järn om trädet drabbas av järnbrist (vilket visar sig i gula blad eller gröna ådror på bladen).

Vattna med mjukt, rumstempererat vatten. Använd aldrig hårt vatten eftersom det kan ge upphov till järnbrist. Om trädet övervintrar på en varmare plats måste du vattna mycket försiktigt och anpassa vattenmängden till situationen. Var särskilt noga med att inte vattna för mycket och se till att trädet inte står med rötterna i vatten. Det är vanligare att träd drunknar än att de torkar! Om trädet övervintrar på en sval plats måste du hålla trädet torrare än annars (fukta bara jorden lätt), men jorden ska inte vara snustorr och trädet ska naturligtvis inte torka ut.

Lämna trädet ute så länge som möjligt och ställ tillbaka det ute så tidigt som möjligt på våren.

Särskilt på senvintern och tidigt på våren kan du ställa ut trädet på en skyddad plats utomhus. Platsen bör inte värmas upp så mycket så att det blir stor skillnad mellan dags- och nattemperaturen, till exempel 5 °C på natten och 20–25 °C på dagen.

Innan du flyttar in trädet inomhus måste du rengöra det noggrant och göra det du kan för att inga sniglar eller löss ska kunna övervintra i det. Du kan också beskära trädet om det behövs. Tunna ut kronan om den är mycket tät, så att mer ljus kan tränga genom bladverket. I slutet av januari bör du kontrollera vilket hot skadeinsekterna utgör (eftersom de börjar öka i antal vid den här tiden på året). Halvvingarna och de första sköldlössen är tidigt i farten. De sista som dyker upp är bladlössen, som brukar komma i mars och framåt.

Ett tips till:

Människor som vill ha ett litet, vackert citrusträd som också kan hantera varmare, lite mindre ljusa platser på vintern bör byta från citron till kumquat!